Den goda skolan – Scuola Bona
March 2, 2009
Skolans uppgift är att förbereda oss för livet. Kort sagt ge oss en grundläggande livskompetens och se till att vi kan utveckla våra personliga egenskaper och färdigheter efter våra egna förutsättningar. Förbereda oss för arbetslivet och livet i stort.
När jag ser skolans verksamhet idag blir jag bekymrad. När jag ser skolans kunder blir jag än mer bekymrad. När jag ser dess intressenters agerande så blir jag nästan förtvivlad. Om allt detta skulle jag kunna författa kilometertjocka skrifter, men i korthet vill jag nu bara ägna mig åt att i några strofer försöka anvisa en väg till förändring. Mycket är som tur är på väg att förbättras. De goda exemplens makt tar mark. Goda vanor som etableras förskjuter de dåliga. Många av våra nyetablerade friskolor under det senaste decenniet har bidragit i stor utsträckning till utveckling och kunskapshöjning hos stora elevskaror. Montessori, Viktor Rydberg och allt vad den nu än heter har säkert påverkat de kommunala skolorna att försöka höja sin kvalitet. Men när det gäller hälsa skulle jag allmänt vilja se några större ingrepp.
Viktigt är att vi höjer skolans och lärarnas renome´och kvalitet. Läraryrket måste få tillbaka sin status på samma sätt som förr med välbetalda kunskapsbärare. Jag ställer mig frågan – och lämnar förslag!
Varför skall barn ha skolskjuts i åldern 7-18 år för sträckor under 10 km? Hur mycket kostar en skolbuss per år? Vad kunde dessa miljoner i besparing för bara en buss istället kunna åstadkomma? Skulle skolmaten kunna förbättras eller ngt annat? Argument: Det tar inte mer än en halvtimma i vardera riktningen att cykla en mil. Anlägg skyddade cykelbanor utmed trafikerade vägar så att alla kan ta sig till skolan säkert. Detta är för många barn kanske enda gången de rör sig under en dag. Lägg ner majoriteten av skolskjutsar för barn med sträckor under 10 km eller reglera det med avgifter för elevernas föräldrar med vanlig taxitaxa. Eller praktisera i alla kommuner de nya ”Gåbussarna/tågen” där kamraterna hämtar upp varandra efter skolvägen . Organisera dem med skola och föräldraförening.
Varför ställer man inte krav på hälsa, vitalitet och välbefinnande som en kompetensegenskap från skolans sida? Den behövs i nästa led när ungdomarna möter sina framtida arbetsgivare. Inför ett omdöme kring hälsa och livsstilskompetens som inbegriper frågor och egenskaper som samarbetsförmåga, kamratskap, frisk, sund, vital mm och ställ dem i relation till social och emotionell kompetens.
Varför skall barn lämna skolan tidigt under dagen på ojämna tider, ofta med läxor i mängder utan stöd från något håll? Skoltid var förr 8-17. 1970-talets förslag om en SIA skola talade om skolans inre arbete och en arena där man med olika aktiviteter skulle behålla barnen i skolan till 17.00. Såväl yngre elever som äldre. Ett sådant förslag innebär att eleverna redan i skolan gör sina läxor och har tillgång till läxstöd. Vidare ställer skolan upp med sina fritidsmöjligheter så att alla barn kan få sina fysiska behov tillgodosedda, vilket innebär att föräldrar senare inte tvingas skjutsa omkring sina barn till mängder av aktiviteter. Det blir harmoni hemma och avlastar familjen. Detta gäller naturligtvis alla andra kulturella intressen som musik, slöjd och snickra, eller teknik, teater, måla och teckna likväl som idrott och hälsa. Där tävlingar mellan skolorna också äger rum. Kort sagt samma modell som en Amerikansk skola utomlands strukturerats för. . Det finns massor av förslag att tillägga
Varför skall barn inte få känna respekt och ta ansvar för skolan i sig? Varför skall allt bara bjudas fram utan krav på skyldigheter i lika hög grad som rättigheter? En skola slits ständigt. Självklart skulle skolkostnaderna kunna minskas om skolans elever står för skyldigheter att minska på slitaget som att dagligen städa klassrum och toaletter. Delta i bespisningsarbete och i kökslag som tillagar skolmaten i den egna skolan. Laga material som gått sönder, oavsett det gäller i jympan eller, slöjdsalen eller någon annan stans. Kort sagt lär sig ta ansvar för sin skola och uppskatta trevnad. Det finns massor av förslag.
Varför inför man inte man som ”modell Indien” 10-20 minuter meditation som ersättning för den morgonbön som annars förr ägde rum. Samma visa på sen eftermiddag. Lugnare, tryggare, mer koncentrerade och mindre splittrade ungdomar som får hälsa och självkänsla att växa. Detta minskar i sin tur mobbing och våld, okoncentration och ökar i stället prestationsförmågan och välbefinnandet och mkt mer.
Tror jag tvingas sluta här trots att min förslagsbank kan täcka en hel hårddisk. Annars hinner ajg heller inte till jympan som jag vill avsluta dagen med innan jag sätter mig på cykeln ut till Bromma för att träffa gamla goda vänner (svägerska med make och barn) tillsammans med min som Linus. Njut kvällen
När jag ser skolans verksamhet idag blir jag bekymrad. När jag ser skolans kunder blir jag än mer bekymrad. När jag ser dess intressenters agerande så blir jag nästan förtvivlad. Om allt detta skulle jag kunna författa kilometertjocka skrifter, men i korthet vill jag nu bara ägna mig åt att i några strofer försöka anvisa en väg till förändring. Mycket är som tur är på väg att förbättras. De goda exemplens makt tar mark. Goda vanor som etableras förskjuter de dåliga. Många av våra nyetablerade friskolor under det senaste decenniet har bidragit i stor utsträckning till utveckling och kunskapshöjning hos stora elevskaror. Montessori, Viktor Rydberg och allt vad den nu än heter har säkert påverkat de kommunala skolorna att försöka höja sin kvalitet. Men när det gäller hälsa skulle jag allmänt vilja se några större ingrepp.
Viktigt är att vi höjer skolans och lärarnas renome´och kvalitet. Läraryrket måste få tillbaka sin status på samma sätt som förr med välbetalda kunskapsbärare. Jag ställer mig frågan – och lämnar förslag!
Varför skall barn ha skolskjuts i åldern 7-18 år för sträckor under 10 km? Hur mycket kostar en skolbuss per år? Vad kunde dessa miljoner i besparing för bara en buss istället kunna åstadkomma? Skulle skolmaten kunna förbättras eller ngt annat? Argument: Det tar inte mer än en halvtimma i vardera riktningen att cykla en mil. Anlägg skyddade cykelbanor utmed trafikerade vägar så att alla kan ta sig till skolan säkert. Detta är för många barn kanske enda gången de rör sig under en dag. Lägg ner majoriteten av skolskjutsar för barn med sträckor under 10 km eller reglera det med avgifter för elevernas föräldrar med vanlig taxitaxa. Eller praktisera i alla kommuner de nya ”Gåbussarna/tågen” där kamraterna hämtar upp varandra efter skolvägen . Organisera dem med skola och föräldraförening.
Varför ställer man inte krav på hälsa, vitalitet och välbefinnande som en kompetensegenskap från skolans sida? Den behövs i nästa led när ungdomarna möter sina framtida arbetsgivare. Inför ett omdöme kring hälsa och livsstilskompetens som inbegriper frågor och egenskaper som samarbetsförmåga, kamratskap, frisk, sund, vital mm och ställ dem i relation till social och emotionell kompetens.
Varför skall barn lämna skolan tidigt under dagen på ojämna tider, ofta med läxor i mängder utan stöd från något håll? Skoltid var förr 8-17. 1970-talets förslag om en SIA skola talade om skolans inre arbete och en arena där man med olika aktiviteter skulle behålla barnen i skolan till 17.00. Såväl yngre elever som äldre. Ett sådant förslag innebär att eleverna redan i skolan gör sina läxor och har tillgång till läxstöd. Vidare ställer skolan upp med sina fritidsmöjligheter så att alla barn kan få sina fysiska behov tillgodosedda, vilket innebär att föräldrar senare inte tvingas skjutsa omkring sina barn till mängder av aktiviteter. Det blir harmoni hemma och avlastar familjen. Detta gäller naturligtvis alla andra kulturella intressen som musik, slöjd och snickra, eller teknik, teater, måla och teckna likväl som idrott och hälsa. Där tävlingar mellan skolorna också äger rum. Kort sagt samma modell som en Amerikansk skola utomlands strukturerats för. . Det finns massor av förslag att tillägga
Varför skall barn inte få känna respekt och ta ansvar för skolan i sig? Varför skall allt bara bjudas fram utan krav på skyldigheter i lika hög grad som rättigheter? En skola slits ständigt. Självklart skulle skolkostnaderna kunna minskas om skolans elever står för skyldigheter att minska på slitaget som att dagligen städa klassrum och toaletter. Delta i bespisningsarbete och i kökslag som tillagar skolmaten i den egna skolan. Laga material som gått sönder, oavsett det gäller i jympan eller, slöjdsalen eller någon annan stans. Kort sagt lär sig ta ansvar för sin skola och uppskatta trevnad. Det finns massor av förslag.
Varför inför man inte man som ”modell Indien” 10-20 minuter meditation som ersättning för den morgonbön som annars förr ägde rum. Samma visa på sen eftermiddag. Lugnare, tryggare, mer koncentrerade och mindre splittrade ungdomar som får hälsa och självkänsla att växa. Detta minskar i sin tur mobbing och våld, okoncentration och ökar i stället prestationsförmågan och välbefinnandet och mkt mer.
Tror jag tvingas sluta här trots att min förslagsbank kan täcka en hel hårddisk. Annars hinner ajg heller inte till jympan som jag vill avsluta dagen med innan jag sätter mig på cykeln ut till Bromma för att träffa gamla goda vänner (svägerska med make och barn) tillsammans med min som Linus. Njut kvällen