En vän sade något tröstande: "...jag tror att alla alltid gör så gott de kan! Alltid!" Att allt dåligt som sker, alla onda ledsna tråkiga saker som inträffar, skulle vara reslutatet av människors goda men tyvärr otillräckliga försök. Att uppsåt - i någon dömmande kontext, på det sättet bara var en brist, ingen prestation.Kanske spelar det inte någon roll om det är sant eller inte? Kanske finns det inte i något svar? Kanske kan vi välja att tro detta? En subjektiv sanning. Vad händer om vi försöker?