Hur skyddar vi oss mot det onda?
February 18, 2009
Min SvD trummar ut budskapet att Migrationsverket skall överklaga beslutet att ge den frisläppte och frikände Guantamofången uppehållstillstånd för sig och sin familj här i Sverige. En människa som lidit oförrätt, kränkts, torterats och förnedrats. Nu skall våra yttersta företrädare för Migrationsmyndigheten ytterligare trampa på deras människovärde. Visa sin makt och med alla medel ifrågasätta om vi har råd och plats att ge denne person med sin familj en fristad här.??!!
Jag ryser och känner olustkänsla och skamsenhet av att leva i ett land som låtsas företräda mänskliga rättigheter och allmän rättvisa. Kan inte annat konstatera att det är ett vidrigt psykopatbeteende där välklädda människor i vitt skjorta och slips eller i flanelldräkt och gemensamt i endräkt rabblar lagar och förordningar på samma sätt som fundamentalister i mullornas länder.
Frågar mig snabbt; har de inget civilkurage? Ingen uppfattning vad som är mänskligt eller omänskligt? När skall de träda in och uttrycka nåd? Äger de förmågan till emotionell inlevelse och hare en fast etisk och moralisk grund att stå på frågar jag mig? Rädslan kryper innan för skinnet när jag tänker på det moraliska och etiska moränras jag nu ser i samhället.
Cornelia Edvardssons krönika i förra veckans SvD när hon gav uttryck för den stackars romerska 16-åriga flickan som skall utvisas till Kroatien eftersom hennes far har sitt ursprung där. Hennes far som misshandlat henne och gör så fortfarande. Hon som inte känner någon i Kroatien och som kommer att leva ensam med honom där eftersom modern inte finns längre.. Hon som är född i Sverige och bara talar svenska och inte förstår vad som sägs i detta söndertrasade balkanland.
Jag förstår på samma sätt Cornelias upprördhet när hon i sin krönika i SvD angriper Migrationsverkets chef Dan Eliasson som gömmer sig bakom paragrafer och rider dem till sin yttersta ände utan tillstymmelse till nåd eller förmåga att känna efter. En skarprättare lika obeveklig som en exekutionspluton under andra världskriget. Som rör sig på en arena där han skyddar sig med repliken att vi har övergripande lagar och f
örordningar att följa. De försvarade sig på samma sätt som alla de som senare stod bakom skranket vid Nürnbergrättegången efter världskriget för sina omänskliga överträdelser.
Kanske på samma sätt som Israels regering med egen legitimitet uttrycker med det massiva folkmord de bedrivit på de instängda palestinierna. Skyddade av amerikanska intressen som aldrig varit i närheten av den fängelseliknande upplevelse som det palestinska folket dagligen utsätts för. Den kränkning som de i 60 år utsatts för och som blir allt värre. En kuvad skara som avkrävs alla sina rättigheter utan att få något i gengäld. Klart som faen att de skickar raketer kors och tvärs, men visst fördömer jag det, och jag förstår likväl deras känslor, kampvilja för att inte förlora det sista unset av egenvärde. Denna kamp torde aldrig se sitt slut om inte den starke uttrycker en ödmjuk nåd, en försoningsgåva större än något annat.
Jag ryser och känner olustkänsla och skamsenhet av att leva i ett land som låtsas företräda mänskliga rättigheter och allmän rättvisa. Kan inte annat konstatera att det är ett vidrigt psykopatbeteende där välklädda människor i vitt skjorta och slips eller i flanelldräkt och gemensamt i endräkt rabblar lagar och förordningar på samma sätt som fundamentalister i mullornas länder.
Frågar mig snabbt; har de inget civilkurage? Ingen uppfattning vad som är mänskligt eller omänskligt? När skall de träda in och uttrycka nåd? Äger de förmågan till emotionell inlevelse och hare en fast etisk och moralisk grund att stå på frågar jag mig? Rädslan kryper innan för skinnet när jag tänker på det moraliska och etiska moränras jag nu ser i samhället.
Cornelia Edvardssons krönika i förra veckans SvD när hon gav uttryck för den stackars romerska 16-åriga flickan som skall utvisas till Kroatien eftersom hennes far har sitt ursprung där. Hennes far som misshandlat henne och gör så fortfarande. Hon som inte känner någon i Kroatien och som kommer att leva ensam med honom där eftersom modern inte finns längre.. Hon som är född i Sverige och bara talar svenska och inte förstår vad som sägs i detta söndertrasade balkanland.
Jag förstår på samma sätt Cornelias upprördhet när hon i sin krönika i SvD angriper Migrationsverkets chef Dan Eliasson som gömmer sig bakom paragrafer och rider dem till sin yttersta ände utan tillstymmelse till nåd eller förmåga att känna efter. En skarprättare lika obeveklig som en exekutionspluton under andra världskriget. Som rör sig på en arena där han skyddar sig med repliken att vi har övergripande lagar och f
örordningar att följa. De försvarade sig på samma sätt som alla de som senare stod bakom skranket vid Nürnbergrättegången efter världskriget för sina omänskliga överträdelser.
Kanske på samma sätt som Israels regering med egen legitimitet uttrycker med det massiva folkmord de bedrivit på de instängda palestinierna. Skyddade av amerikanska intressen som aldrig varit i närheten av den fängelseliknande upplevelse som det palestinska folket dagligen utsätts för. Den kränkning som de i 60 år utsatts för och som blir allt värre. En kuvad skara som avkrävs alla sina rättigheter utan att få något i gengäld. Klart som faen att de skickar raketer kors och tvärs, men visst fördömer jag det, och jag förstår likväl deras känslor, kampvilja för att inte förlora det sista unset av egenvärde. Denna kamp torde aldrig se sitt slut om inte den starke uttrycker en ödmjuk nåd, en försoningsgåva större än något annat.